Jag brukar inte gilla George Monbiots texter. För mig är han
den där sortens miljökämpe som konstant vill måla upp katastrofer för att få en
förevändning för att propagera för politiska förändringar som ger oss mer och
hårdare regleringar av vad vi får göra och som inskränker vår frihet. I hans
värld är vi aldrig tillräckligt kloka för att ta hand om den värld vi lever i.
Vi är dömda att gå under om inte upplysta människor får mer makt över våra
förmörkade sinnen.
Men ibland har han väldigt rätt i sin analys, som i
gårdagens Guardian där han pekar på att alla de regleringar och de subventioner
som västvärlden infört för att befrämja biobränslen som drivmedel driver upp
priserna på livsmedel samtidigt som produktionen av biobränslen föröder bra
jordbruksmark och ökar utsläppen totalt.
EU:s mål för biobränslen innebär att spannmålspriserna
kommer att öka med minst tre procent, och enligt Oxfams beräkningar så innebär
varje procents prisökning att ytterligare 16 miljoner människor får svälta. Den
här typen av siffror är alltid litet knepiga och de kan inte fånga skeendet exakt
eller användas för att precist förutsäga framtiden.
Men trenden är tydligt, för att västerlänningar ska kunna
puttra runt i biobränsledrivna fordon och känna sig miljömedvetna så måste
naturen skövlas och människor svälta i andra delar av världen.
Jag kan bara hoppas att Monbiot ser det verkliga problemet
snart. Det är inte frånvaron av regleringar som skapat problemen. Det är just
det faktum att vi har regleringar, statliga ingripanden och subventioner som
skapat denna misär i tredje världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar