Könsbetingad klotterkostnad

Passerar en av tunnlarna som leder till Råsunda. Några män håller på att ta bort klotter från en av väggarna. Det framförs ofta hur stora kostnaderna är för att sanera graffiti och klotter och jag inser att jag kanske ser förklaringen till detta så jag stannar och betraktar skådespelet. En man står vid en liten pick-up bredvid pumpen som är monterad. Hans funktion har möjligen varit att starta pumpen till högtryckstvätten, vad han nu gör är mer oklart. Möjligen väntar han på att få stänga av den nrä mannen några meter bort som håller i själva sprutmunstycket är färdig med att tvätta bort klottret. Jag förstår inte riktigt varför en man inte kan starta maskineriet och sedan gå bort och släppa på vattnet och börja sanera. Men det kanske finns någon förklaring. Dock kan jag inte förstå vad de andra två i arbetslaget har för uppgift. Kanske är deras uppgift att medverka som stöd och med uppmuntrande tillrop underlätta saneringen – men varför står de då tysta och bara stirrar med händerna i byxfickorna?

Fyra man för att ta bort klotter. Varför kallar man inte också in två Securitas-vakter som kan övervaka arbetet? Det kan finnas risk för att klottrarna slår tillbaka och försöker stoppa väggtvättandet, eller kanske dyker det upp representanter för ryssmaffian och försöker stjäla högtryckstvätten – den borde gå att ta med till det gamla landet och sälja till Putins gäng – maskiner som kan sättas in mot demonstranter är väl alltid välkomna där.

Medan jag står och ser på detta degraderande av arbetets själva princip så slås jag av en tanke … och den är litet ovan för mig eftersom jag är den minst politiskt korrekta människan norr om Trst … men jag kan inte se den här scenen utspela sig med kvinnor i rollerna … det är något märkligt manligt över det hela; en som står vid pumpen, en som håller i slangen och två som tittar på …