Ett nöt klappar ett annat.
En av Europas mest reaktionära kungligheter är på statsbesök i Sverige. Jo, jag vet vad ni tänker: ”Menar du prins Charles, han som ville framleva sina dagar som Camillas tampong? Är han reaktionär? Jaha, men han är väl ändå ganska ofarlig, och vi ska väl vara ändå snälla mot människor med så utstående öron.” Jag håller med om det där med öronen, men man får ett frikort för attacker på vingmutterskallar om man har en så stor näsa som jag och det tänker jag utnyttja.
För det finns de som säger emot mig och menar att Charles är en finfin kille – se bara vad han ska göra i Sverige; besöka Saltå Kvarn och Fryshuset och det kommer sig av han är intresserad av miljöfrågor och bekymrar sig om den uppväxande ungdomens sociala villkor.
Men det är just hans inställning i dessa frågor som gör honom till en reaktionär, och en farlig sådan – för han har med tiden blivit en opinionsbildare som fått stort genomslag – även i miljörörelsens mest efterblivna delar.
Hans senaste bok, den nyligen utkomna ”The future of food” är ett tal som han höll i Washington i slutet på förra året, där han hävdar att hållbar matproduktion innebär ” … en form av jordbruk var belastning på det lokala ekosystemet inte överskrider vad detta kan bära och som utgår från att jord är planetens viktigaste förnyelsebara resurs.”
Han hävdar också att framtidens matproduktion absolut inte ska: ” … vara beroende av kemiska bekämpningsmedel, konstgödning eller genmodifiering.”
Och så där kan man väl tycka om man som prinsen äger 50.000 hektar, då kan man väl bara vandra ut på markerna och blir man sugen så säger man åt rättaren att avliva ett lamm och dra upp några ekologiska morötter som kan anrättas i slottsköket. Har man så där mycket odlingsbar jord till sitt förfogande, och haft det sedan Vilhelm Erövraren klev i land 1066 så tycker man väl att det är den viktigaste resurs som finns. Alla vi andra – vi tycker nog att människans intelligens och förmåga att utveckla och utnyttja jorden är vår viktigaste förnyelsebara resurs. I det utnyttjandet så är det inte fel att använda kemiska bekämpningsmedel eller genmodifiering – det behöver inte alltid innebära att jordens utarmas eller maten blir sämre – det beror på vilka bekämpningsmedel som används eller vad som genmodifieras och hur. Att som prinsen totalt avvisa all form av teknisk utveckling av jordbruket är detsamma som att hävda att vi andra – vi som inte har 50.000 hektar där potatisen kan växa och korna beta – vi ska äta mindre och sämre.
Jag är för ekologiskt jordbruk och ett hållbart samhälle – just därför är jag också för att vi tar varje vetenskapligt framsteg i bruk för att öka matproduktionen och säkra dess kvalitet.
Den filosofiska grundvalen för prinsens tänkande hittar man i hans förra bok: ”Harmony. A new way of looking at our world.” Läsningen visar att betraktelsesättet knappast kan kallas för nytt, det är en reaktionär och tillbakablickande bok. Allt var bättre förr, ängarna var grönare, skogarna tätare och pigorna hade tjockare lår. Den ordning som fanns får inte röras, då blir allt sämre. Lugn, ro, stillhet och harmoni ska eftersträvas.
Men balans är inget tillstånd som vi ska eftersträva, utvecklingen rör sig framåt hela tiden, det gör den vad än jag, du eller prinsen tycker och vill. Så det bästa sättet att uppleva harmoni är att bejaka förändring och teknisk utveckling.
Så jag förvånas inte över att prinsen under sin svenska visit ska besöka antroposofernas Saltå Kvarn, monarki och vidskeplighet hör på något sätt ihop, och det borgar för att gästen och hans värdar en fin gemensam fikastund på kaféet i Järna.
I morgon: Prinsen och ungdomsbrottslingarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar